Jag vilar i dag. Trött som en gnu, urlakad, seg med grym träningsvärk i insida lår efter söndagens tabataorgie. I går var jag kaxig och rev av ett sjuhelvetes tufft spinningpass och mina måndagsdeltagare tjoade för allt de var värda i spinningsalen. Då gjorde inte benen så ont. Men i dag efter en arbetsplatsträff som varade i 3 timmar och en kvart sittande på obekväm stol stelnade kroppen till.
Nu har jag ägnat kvällen åt att äta, diska och spela meningslösa spel på telefonen. Lagom spännande en tisdagskväll. En sak gjorde det hela dock lite mer spännande och gav upphov till en känsla av bli kränkt, förbisedd och förd bakom ljuset. På posten kom mitt nya bankkort. Bra så långt eftersom mitt gamla går ut nästa månad och har på nåder fungerat, inte enbart på grund av pengabrist, utan mer för att det är tejpat och har sprickor.
Det nya kortet var så där blommigt och larvigt fult och ett...MasterCard?
![]()
Hallå Swedbank, jag har ju Visa. Alltid haft det, sedan jag var 16 år. Nu får jag ett MasterCard bara så där. De har inte frågat om jag vill byta utan bara skickat ett. Där blev jag sur. Försökte läsa mig till varför i den lilla informationsbroshyren som kom. Inte blev jag klokare mer än att jag kunde få flashiga erbjudanden i storstaden med mitt kort. Tack, men nej tack. Visa ville jag ha. På bankens hemsida stod det inte så mycket mer som gav mig några svar. Samma info under Visa som MasterCard. Varför? Provade ringa telefonbanken för personlig service men då skulle jag visst ha en kod som tydligen var avaktiverad. "Tack för ditt samtal". Ja tack själv.
Tur att Facebook finns, svaret på allt. Snälla vänner upplyste mig om att Swedbank inte längre har Visa och MasterCard fungerar precis likadant och bra i världen bortsett från att det fungerar sämst i Tanzania och bäst i Mexico eller om det var tvärtom om man får tro Hanna.
Inger hade dragit följande slutsats "Och mängden pengar verkar vara samma oavsett kort...Hade varit kul om det oförklarigt blivit mer med mastercard"
Det hade varit ett stort plåster på min sargade eh....allstå jag bör nog fundera på hur mycket vanemänniska jag är. Skitsamma liksom. Jag får se det som en nystart efter 17 år. Första dagen på mitt nya liv med MasterCard.
Nu har jag ägnat ett par minuter av mitt liv åt gnäll och meningslöst kladdande och du har läst skiten.
Nåja, i morrn tänkte jag ägna mig åt mer väsentliga saker som att träna.
Nu har jag ägnat kvällen åt att äta, diska och spela meningslösa spel på telefonen. Lagom spännande en tisdagskväll. En sak gjorde det hela dock lite mer spännande och gav upphov till en känsla av bli kränkt, förbisedd och förd bakom ljuset. På posten kom mitt nya bankkort. Bra så långt eftersom mitt gamla går ut nästa månad och har på nåder fungerat, inte enbart på grund av pengabrist, utan mer för att det är tejpat och har sprickor.
Det nya kortet var så där blommigt och larvigt fult och ett...MasterCard?
Hallå Swedbank, jag har ju Visa. Alltid haft det, sedan jag var 16 år. Nu får jag ett MasterCard bara så där. De har inte frågat om jag vill byta utan bara skickat ett. Där blev jag sur. Försökte läsa mig till varför i den lilla informationsbroshyren som kom. Inte blev jag klokare mer än att jag kunde få flashiga erbjudanden i storstaden med mitt kort. Tack, men nej tack. Visa ville jag ha. På bankens hemsida stod det inte så mycket mer som gav mig några svar. Samma info under Visa som MasterCard. Varför? Provade ringa telefonbanken för personlig service men då skulle jag visst ha en kod som tydligen var avaktiverad. "Tack för ditt samtal". Ja tack själv.
Tur att Facebook finns, svaret på allt. Snälla vänner upplyste mig om att Swedbank inte längre har Visa och MasterCard fungerar precis likadant och bra i världen bortsett från att det fungerar sämst i Tanzania och bäst i Mexico eller om det var tvärtom om man får tro Hanna.
Inger hade dragit följande slutsats "Och mängden pengar verkar vara samma oavsett kort...Hade varit kul om det oförklarigt blivit mer med mastercard"
Det hade varit ett stort plåster på min sargade eh....allstå jag bör nog fundera på hur mycket vanemänniska jag är. Skitsamma liksom. Jag får se det som en nystart efter 17 år. Första dagen på mitt nya liv med MasterCard.
Nu har jag ägnat ett par minuter av mitt liv åt gnäll och meningslöst kladdande och du har läst skiten.
Nåja, i morrn tänkte jag ägna mig åt mer väsentliga saker som att träna.