Dagens backe- upp till Hovdestugan

Det finns backar och så finns det backar. Det finns också backar som på vintern med lagg under känns fånigt flacka. Som övre och nedre blåbär på skalet. Jag föreslog just en slalombacke som kvällstur i dag. Hade fått inspo av Lars Stjernfeldt (@selast01 på twitter) som cyklat upp i fjol.

Familjen var väl inte så pepp i eftermiddags. Men efter en stund hade de tänkt om. Vips skulle det visst bli jätteskoj att hänga på. Så vi rullade i väg mot skalet i en underbar sommarkväll.

Familjerull i motljus. Dit till den masten var planen.

Vi startade vid skalet express. Barnbacke, vilket både nedre och övre blåbär är. Barnbacke fick just i kväll en helt annan betydelse. De är inte platta.  Lovar att på cykel uppför sommartid är just de backarna sjukt branta. Vaddå liksom? Skalet är väl inte så stort/högt/tufft? JO. På ett härligt sätt.

Tumme upp för backe!

2,1 km uppför. Halva sträckan på läskigt rullgrus. Sista branta biten innan toppen av liftarna är enligt källor 22% brant. Aj, aj var både min och Cissis upplevelse.

Barnbacke vintertid.

Kämpande tjej. Ser nästan ut som jag, eller det är en mini-me.

Så äntligen uppe. 23 minuter senare. Jag valde att åka med Cissi. Hasse sprätte upp 13,31 minuter. Det är snabbt det. Jag ska göra ett strava-segment och tametusan nosa på den tiden innan snön kommer.

On the top of the world, eller Hovdestugan. Samma sak.

Någonting att titta på.

Vyn var det absolut inget fel på.

Vy mot Vemdalen och Sonfjället i fonden. Jag älskar verkligen detta!

Nöjda kunde vi rulla hemåt sedan. En topptur som var jättejobbig men så himla rolig! Varken Hasse eller Cissi ångrade att de följde med. Cissi nöjd att återfått sina ben som hon sa. Jag tror den tjejen kommer att bli farlig på Fjälturen! Jag får nog akta mig.

Vilken dag vi haft. Innan toppturstilltaget hade vi vandrat till Bräckvallen och njutit av de vyerna. Och nu njutit av fjäll och vyer på ett annat sätt. Ja vilken fredagskväll!