Lägger man till något fint före en jobbig sak blir det genast lite skojigare.
Smaka på det. Vårfyror. Något som känns lite ljuvligt på tungan. Ger hopp om värme och rensopade gator. Mjuka stigar och ljusare kvällar. Och visst är det vår även här om än lite för tidigt. Gick hem i vårjacka på snöfria gator.
Så jag gjorde ett tappert försök att göra trainerfyror lite mindre jobbiga med tankens kraft.Funkade det? Nä inte alls. Det var fruktansvärt jobbigt. Fyror är alltid fyror oavsett vilket ord jag sätter framför.
Fyror är samtidigt ljuvliga på sitt sätt. Med sina fyra akter.
I första intervallen är benen starka. Jag smyger på med 250 watt (trainerwatt ni vet). På tok för lätt. Tänker vitsippor, skönt fartvind. Lite Ronja Rövardotter med små skrik av vårkänslor. Vilar 4 minuter och dänger på 20 watt till. Känner mig stark som Bamse.
2 minuter in i intervallen går det bra sen börjar ångesten krypa på. Jobbigt. Håller kadensen uppe, tänker på vår. Fint med blommor och Ronja hon skriker lite. Vårklena ben tänker jag. Det får man ha. Kommer över mållinjen när klockan piper för sista gången. Vila! Pust. Fast visst är det lite bamsestarka ben ändå under mig. Jodå.
Kaxar upp mig och dänger på 10 watt till. Har helt glömt vad jag körde på förra våren. Ville inte veta. 280 watt låter bra, starkt.
Tredje intervallen och första minuten går bra. Börjar sedan flacka med blicken, tänker vitsippor, tänker att det luktar jävligt illa på våren och Ronja skriker lite väl högt. 2 minuter och 2 sekunder, halva intervallen klar. Inte fan ger jag mig. Nej då, Bamse är stark. Vår var det, och kan inte det där j***a penntrollet hålla käften!? 1 minut kvar. Kan man punktera på en trainer? Kanske. Håll kadensen uppe. På våren brukar det regna men det är fint med vårblommor. Jodå. Sista 15 sekunderna, slår vad om att någon mixtrat med min klocka. 15 sekunder är inte så långa. JAAA klar. Vila, låtsas se glad ut och göra tummen upp mot kameran. Jättekul, verkligen.
Fjärde intervallen. Det ska gå, har jag gjort tre klarar jag fyra. Sänka motståndet? Skoja! Aldrig. 30 sekunder in i första intervallen önskar jag att någon kom in och sparkade sönder cykeln. Eller slet mig därifrån. 1 minut, ojoj. Tre minuter kvar och jag vill strypa den där skrikande sagoboksfiguren i mitt huvud. Håll tyst. JAG VET ATT DET ÄR VÅR. Inser att det är jag som skriker. Någon musik har jag i öronen men vad det är vet jag inte för jag försöker bara överleva. 2 minuter kvar. Nu går det inte längre. Bamse är en liten liten tvättbjörn. Jag sänker till 270 watt och kapitulerar. Inser att jag inte får punka, ingen sliter mig av cykeln, vår gör det inte roligare att köra trainer och jag sitter där helt frivilligt. Jag får sänka kadensen lite. Det är helt okej. 1 minut kvar, nu är det lite svarta prickar framför ögonen. 30 sekunder. Snart vila snart. 15 sekunder 10 sekunder 5 sekunder, pip pip pip och pip. Yes!
![]()
Avslutar med skön nedvarvning och försöker att sluta må illa. Tänker att det gick bra. Fyror är ju kul och crispiga ben rätt najs. Intalar mig att det gör bra för mina starka ben som ska bli starkare. 50 minuter effektiv träning.
Tio minuter senare har jag glömt hur jobbigt det var. Funderar redan på vilken intervall det blir på torsdag. Flåsettor kanske?