Tänker ta i tu med era frågor! Tack så mycket och ni har gett mig mycket bra inspo. (Det är helt okej att slänga i väg en om du missade inlägget) Vi börjar med Tewas (åhh..jag kommer ju inte i håg ditt riktiga namn just nu)
Lockades av kombinationen löpning, cykel och simning. Hade genomfört en svensk klassiker och behövde någon ny utmaning. I september 2011 bloggade jag om våra planer för 2012. Vi hade lagt upp ett vettigt träningsupplägg och var peppade.
Men tanken fanns kvar. Jag vill prova, jag vill kunna genomföra en Ironman men jag måste inse att det nog inte är möjligt. Jag har en gammal skidskada på det ena knät. En menisk som gick sönder 2005. Det har aldrig blivit bra. Jag har provat, sprungit ett Lidingölopp och efter lite sporadiskt och det blir värre. Terräng funkar skapligt men inte asfalt. En mil är smärtgräns och jag vet att jag riskerar att göra det värre om jag fortsätter att springa. Tråkigt.
Men jag har simprylar, dolme, paddlar och platta om nån vill köpa !
Har du testat triathlon eller ha du tankar på att köra någon triathlontävling. :)Jag har inte provat någon triathlontävling. Ännu. Men faktum är att jag för ett par år (jisses vad tiden går) bestämde mig för att genomföra vad som då hette Järnmannen i Kalmar. Hasse och jag skulle göra det tillsammans. Påbörjade en seriös satsning och slet med att lära mig crawla.
![]() |
Jag nötte i bassängen men var väl ingen stjärna direkt. Vansbrosimmet året innan bröstsimmade jag mig igenom |
Lockades av kombinationen löpning, cykel och simning. Hade genomfört en svensk klassiker och behövde någon ny utmaning. I september 2011 bloggade jag om våra planer för 2012. Vi hade lagt upp ett vettigt träningsupplägg och var peppade.
Men så blev Järnmannen i Kalmar en officiell Ironman och startavgiften lite för hög för oss. Vi resonerade att vi borde träna lite mer innan vi ställer oss på startlinjen och sköt fram det. I stället blev det blev det långloppscupen i mtb det året och resten vet ni.Nu är bestämt, det blir järnmannen i Kalmar 2012!En jätteutmaning att bita i, ett utmaning som ger pirr i magen, förväntningar och lite ångest såklart. En utmaning för både mig att Hasse att sträva mot tillsammans.
Det kommer att bli en spännande tid framöver.
Men tanken fanns kvar. Jag vill prova, jag vill kunna genomföra en Ironman men jag måste inse att det nog inte är möjligt. Jag har en gammal skidskada på det ena knät. En menisk som gick sönder 2005. Det har aldrig blivit bra. Jag har provat, sprungit ett Lidingölopp och efter lite sporadiskt och det blir värre. Terräng funkar skapligt men inte asfalt. En mil är smärtgräns och jag vet att jag riskerar att göra det värre om jag fortsätter att springa. Tråkigt.
Men jag har simprylar, dolme, paddlar och platta om nån vill köpa !