God kväll!
2 dagars vila gjorde susen för min kropp. Jag är urusel på att göra ingenting och hade massor av myror i benen i går. Rastlösheten drev mig ut på promenad i går med nya spinningpasset i lurarna (det kommer att bli bra tufft det där höstpasset) och mot en glass i badhusparken.
I dag hade jag planerat en grusvägsrunda. För att rulla lite lungt och se om mina däck höll tätt. Hasse har stökat och bökat med ny fälgtejp där ett av problemen låg. Svurit över ventiler som inte velat som han. Så nu äntligen är det slangslöst och på sitter ett par sprillans Racing Ralph snakeskin. Nu jäklar borde det gå bra.
För ett tag sedan tipsade
Henrik Öijer om
kartsök och ortsnamn. En tjänst från Lantmäteriet på nätet som är en guldgruva för oss som vill hitta lite nya vägar att cykla. Jag hade fått ett tips av
Lennart på en 5mila-runda över Bringåsen och Kännåsen tidigare i somras och tänkte att det skulle bli bra i kväll.
Rekade turen lite extra just på Kartsök och print-screenade ett par av bilderna för säkerhets skull. För är det något som jag har dåligt av är det lokalsinne. Ingen bra kombo om man gillar att leta nya vägar. Dagens runda var alltså ett av mina mindre smarta tilltag. Till nästa gång: ta med sällskap.
När jag rullade hemifrån var himlen kolsvart just åt det håll jag skulle. Tänkte att det kanske skulle runt mig och inte över. Strax utanför stan började det åska rejält och smådugga. Lite extra spänning. Någonstans där tappade jag också kollen på var jag befann mig men höll rätt kurs. Fick stanna några gånger och stämma av med kartan i Strava.
![]() |
| Gjorde en Öijer-bild. Någonstans #långtbortiskogen |
När jag passerat Kläppe tilltog åskan och jag kände mig rätt liten där ute på en grusväg mitt i ingenstans. Eftersom jag inte hade en aning om hur jag på snabbaste sätt skulle ta mig hem valde jag att följa den tänkta rutten.
![]() |
| En typiskt fin by. |
Fick stanna emellanåt och kolla på Googels maps var jag befann mig och om jag tagit rätt väg. Grusvägar har ju den tendensen att de slutar med en vändplan. Batteriet började sakteliga ta slut och jag fick lite puls. Ingen hittar mig om jag inte kommer hem tänkte jag. Pinnande ändå på med rätt skapliga ben. Men med en liten lätt panik i bröstkorgen. Det prasslade ganska mycket i skogen och det är ju björnland.
![]() |
| En typisk skogsbilväg. |
Hamnade så småningom i ett grustag, Ljuseberg eller något i den stilen upplyste googles maps mig. Här dundrade det rejält och jag övervägde att ta skydd i en liten kur. Gaskade upp mig och vände på fordonet. Jag hade kört på tok. Fick åka tillbaka samma väg jag kom och fick som belöning en rejäl utförslöpa på ett par kilometer.
![]() |
| Ett typiskt trist grustag. |
Lättad nådde jag så småningom Önsjön och valde att ta asfaltsvägen hem. Det går annars en rätt fin stig mot sjön och sedan en fin stig vid Kännåsen. Men regnet hade tilltagit och blixtarna avlöste varandra. Nu hade jag varit ute i nästan två och en halv timme och var tokhungrig. Jag hade bara slängt i mig lite mjölk och en smörgås innan och kom på att jag även missat att handla någon middag. Energinivåerna var låga, rejält låga.
Det blev ett snabbt stopp på macken i Lugnvik, enda stället det funkar att lämna cykeln utanför. Länsade godishyllan och stoppade ospreyväskan full innan jag trampade sista biten hem.
![]() |
| Min väska är användbar till mycket. Vem behöver köpa kassar liksom? |
Rullade in på Ringvägen med 48,7 km på klockan. En rätt bra runda. Ingen fart att prata om vilket heller inte var meningen. Lätt träning är planen. Låta en hemskt sliten kropp återhämta sig.
Behöver jag säga att jag höll på att äta mig själv ur huset?
Skulle ni vara sugna att köra rundan kan ni ju alltid kika på den här. MEN den är rätt förvirrande. Lennarts karta är bättre.
