Hon drog ut på Frösön själv

I bland blir jag smärtsamt påmind om att min lilla dotter inte är så himla liten längre. Hon blir ju allt mer självständig medan jag börjar oroa mig för helt andra saker än bara för ett år sedan. Ni vet väl själva hur det kunde vara när man var tonåring. Typ.

Vi har ju bestämt att Cissi ska få följa med utomlands och cykla nästa år. Dessutom har hon själv bestämt att göra tjejklassikern nästa år tillsammans med mig. Hon har därför kommit till insikt om att hon behöver cykla mer. I går frågade hon om jag inte ville följa med henne ut. Visst ville jag det egentligen men jag orkade inte och så var det vilodag.

Cuben har förtillfället en skötare. Hur ska det gå att skilja dem åt sedan?

Det hindrade inte barnet från att cykla inte. Nej jag fick order om att tvätta cuben och hon drog ut själv. "hittar du då" frågade jag lite mamma-oroligt. Frösön kan vara stort vet ni, det går att åka vilse, hon kunde ju ramla, tappa kedjan, göra sig illa osv. "jaja JA mamma jag hittar". Mmm okej, då. "men berätta ungefär hur du ska åka". Efter en liten redogörelse av färdväg avslutade hon besämt: "mamma jag hittar"
OKEJ DÅ! Hon reggade sig på Strava (Tänkte att det kan ju va kul att se hur vilse hon åker) och fick låna min mobil utifall att. Och så gav hon sig i väg och jag fick lite, okej mycket svårt att koncentrera mig på städningen som jag pysslade med. Tänkte att det hade varit fint att kunna följa henne live på gps:en, eller varför inte sy in ett gps-larm i kläderna eller något i den stilen.

Hon kom hem!

Efter vad som kändes som en evighet kom barnet hem. Prickig och lite arg. Hon hade kört vilse redan efter Hjälmtorpsvägen. Där hade hon även fått ett chainsuck (kedjan hade lagt sig mellan ramen och stora klingan), stått i duggregnet och "grävt" fram kedjan som hon sa. Hon var ojlig från topp till tå men ändå vid gott mod. Tuff hon är trots allt. Jag är nöjd att hon inte knep mina QOM:s.

Nu kan jag ju bara fundera på vilket vrak jag kommer att vara den dagen hon säger att hon ska på stan med kompisarna och lovar att komma hem jättetidigt och klockan tickar på. DÅ har jag nog mer anledning att oroa mig.